Garnstruktur
Text av Gregor Shapiro, för Hallands Kulturgarnsförening 2021
I denna diskussion antar vi att garntrådar spinns entrådigt. De entrådiga garnerna (parter) kan sedan tvinnas till flertrådiga. Det är mycket vanligt med två-, tre-, och fyr-trådiga och även ännu fler-trådiga garner, och exempel finns av en myriad av sammansättningar så som kabeltvinnade garner och garner med styrtrådar, noppor, med mera.
Här visas ett fotografi av tretrådigt, tvåtrådigt, och entrådigt garn som är av ungefärlig samma ’tjocklek’ d.v.s. diameter.
Bild: Jillian Moreno, www.moderndailyknitting.com
Alla dessa skulle kunna stickas med samma stickor eller vävas med samma sked och inslagstäthet och resultera i tyg med ungefär samma ytvikt på tyget. För exempel titta på detta.
När och varför väljer man flertrådiga garner framför entrådiga garner?
Entrådiga garner har ofta kvar en del tendenser att vrida sig och tyget som de bildar vid vävning och stickning vrider sig eller hörn lyfter. Det finns metoder för att lugna ner garner som är hårt spunna eller övertvinnade med hjälp av höjd temperatur, kemikalier, och tid (garner som legat länge hårt lindade på konor visar sällan kraftiga vridningstendenser).
Entrådiga garner är, för att minimera denna tendens, ofta ganska löst spunna och därför också inte lika starka eller hållbara (fibrerna kan lättare smita ut från garnet).
Tvärsnitt av tvåtrådiga garner är inte lika rund som tretrådiga garner
Sju trådigt kan bli väldigt rund och är därför vanliga vid tillverkning av wire och metallkabel)
Flertrådiga garner kan tvinnas så att mycket litet eller ingen vridning uppträder. Sådant garn kallas balanserat. Om du håller ena ändan och släpper en längd flertrådig balanserat garn har den ingen tendens att snurra upp eller på sig. I balanserade flertrådiga garner ligger de individuella fibrerna i varje garnpart nästan parallellt med garnets längdriktning. I entrådiga garner (den orange vinkel θ ) är fibrernas vinkel i förhållande till garnets längdaxel.
I flertrådiga garner betecknar vinkeln θ garn partens vinkel i förhållande till hela trådens längdaxel.
De avbildade skisserna ovan visar en enkel part som är Z-spunnen och en två-trådig samt en tretrådig sammansättning, dessa är S-tvinnade för att få fibrerna parallella med garnets längdaxel.
Vill man alltid ha balanserade garner?
Inte alls. Flera intressanta tyger får sina unika egenskaper genom att utnyttja effekter av icke balanserade garner. De kanske mest kända är crêpe som är vävt med överspunnet garn, oftast i inslag men ibland också i varp.
Spinn- och tvinnriktning
Man pratar om S och Z när det gäller riktning på spunna trådar. De flesta ullgarner som man köper i butikerna är Z-spunna och om de är flertrådiga är de S-tvinnade - undantag finns.
Själva ullfibern har ingen preferens och trådarna fungerar i mångt och mycket precis likadant vare sig de är S- eller Z-spunna och lämpligen tvinnade Z och S. Däremot gör handhavande av ullen, redskap vid spinning för hand och av de färdiga garnerna att de en eller flertrådiga garnerna ofta har en kiralitet (höger/vänster asymmetri).
Förutom att det finns höger och vänsterhänta människor, när man spinner på slända kan man sätta fart på sländan på olika sätt och det kan bli bekvämare att ge antingen S- eller Z-snodd till tråden som bildas.
Många moderna spinnmaskiner kan spinna båda Z och S med lite modifikation av vissa delar. Somliga maskiner har inte den möjligheten. Författaren vet inte riktigt varför Z-spunnet har har blivit så vanligt men tycker personligen att det är lättare att laga trådarna på ringspinningsmaskiner om man spinner Z. (Stora spinnerier har ofta ganska lite mänskligt inblandning under spinnprocessen och för dem, tycker man, att det skulle kvitta).
Vid garnhantering, t.ex. nystning och avnystning, läggs lite snodd till tråden och man kan öka eller minska på spinn- alternativt tvinnvarv med val av metod.
Vid bland annat stickning och virkning kan tråden dras mer eller mindre hårt över redskap (nålen eller kroken) och spinn/tvinnvarven tryckas till ena sidan av masken så att tråden får olika mängd snodd på olika delar av varje maska.